Pluras dagbok - del 6: Timo, Hanna och Henrik

Ännu en dag på vägarna, ännu en spelning och ytterligare ett hotell. Sitter på Hotell Panorama i Göteborg och skriver.

Idoljuryn bor också här, träffade Anders Bagge i baren i går kväll och Alexander Bard vid frukosten i morse, bara så ni vet. Men nu över till det kommande programmet i Pluras kök.

Huvudgäst denna afton är Timo Räisänen. Timo och jag träffades första gången när jag gästspelade med Håkan Hellström på Nalen 25 nov – 20 dec 2003. Timo var då gitarrist i bandet. Meningen var att jag skulle va gäst premiärkvällen men vi trivdes så bra med varandra att jag säkert gästade på 80 procent av kvällarna.

Timo och jag fann varandra direkt, vi brukade träffas i Nalenbaren en timme innan gig och där uppfann Timo drinkar, jag tror det blev summa summarum 36 nya drinkar under den knappa månad vi spelade där. Ja det var en intensiv tid när vi umgicks nästan varje dag och natt, sen tog det slut och Timo drog hem till Göteborg och vi hörde bara av oss sporadiskt till varandra och sedan inte alls.

Så det var med en viss spänning jag såg fram mot hans besök, skulle personkemin funka igen, skulle vi få till det tillsammans framför kamerorna. Jo då, jag hade inte behövt va orolig, det flöt på som i fornstora dagar.

Vi började dagen med en hederlig gammal gedigen rakning efter konstens alla regler på Barber & Books på Östgötagatan följt av ett besök hos Cajsa Warg på S:t Eriksplan där vi försåg oss med de matvaror vi behövde för dagen.

Trött på att äta usla Pytt i Pannor på Sveriges vägkrogar hade jag bestämt mig för att visa hur man gör en Pytt enligt konstens alla regler.

Till förrätt i detta program hade jag låtit mig inspirerats av min favorit krog Mundial Bar belägen i Barcelona, bläckfisk, kniv och hjärtmusslor skulle grillas. Efterrätt blev friterad Västerbottenost med hjortronsylt.

Klockan 16:00 uppenbarar sig Hanna Hellquist i köket och tempot vrids upp, jag tror hon knäppte upp min skjorta och pussade min mage. Hon och Timo spelade gitarr tillsammans, hon vevade och han tog ackorden.

Ett par dagar tidigare hade jag varit på Berns och sett Lindströms och Schyfferts ”Ljust och fräscht” och naturligtvis bjöd jag in Henrik på middag. Han kom och han segrade på nåt vis, vi pratade naturligtvis om inredning.

När Henrik och jag grillat skaldjuren och bar in dem var stämningen vid bordet något tryckt, genusdebatten hade lagt lite sordin på stämningen, tror jag, ingen fattade egentligen vad som hade hände. Hanna var lite sur av nån anledning, men det var ingen fara på taket, festen lyfte åter och durackorden rungade genom rummet. Ännu en fantastisk kväll.

Plura