Skimming och nätbedragare-så skyddar du dig

Enligt Anders Ahlqvist vid Rikskriminalpolisens IT-brottsektion, har nästan all bedrägeriverksamhet nu flyttat över till internet. Till exempel människor som säljer varor som inte existerar på köp- och säljsidor som blocket, eller hyr ut lägenheter som de inte har tillgång till. När köparen väl satt in pengar försvinner säljaren sedan spårlöst.

En annan typ av internetbedrägeri som ökat lavinartat de senaste åren är så kallade ”card not present”- köp, berättar Stig Sandgren, polisinspektör vid bedrägeri samordningen vid Citypolisen.

- Card not present- köp är när någon kommer över någon annans kontokortsuppgifter, och sedan använder dem för att beställa varor och handla på nätet.

Det finns flera sätt för bedragarna att komma över kortuppgifterna som bland annat finns att köpa illegalt på olika internetsajter.

- Det förkommer även att restaurangpersonal, butiksbiträden eller taxichafförer noterar siffrorna på kundens kort när denne betalar för att senare använda dem själva, fortsätter Sandgren.

Även skimming har ökat den senaste tiden. Skimming eller smygkopiering som det även kallas på svenska är en form av kontokortsbedrägeri där någon genom en speciell avläsare kopierar magnetremsan på ett kontokort. Informationen läggs sedan över på ett annat kort som bedragaren använder, och räkningarna kommer sedan till den intet ont anande, ursprungliga ägaren.

En annan typ av skimming är när någon monterar på en så kallad ”skimmingapparat” på en bankomat som läser av innehållet och koden på kontokorten som används. Sedan tillverkar bedragarna ett falskt kort och tömmer den drabbades bankkonto. Det finns flera sätt att skydda sig från nät- och kontokortsbedragare. Nedan följer ett antal tips om hur du kan skydda dig.

Så skyddar du dig mot skimming:

• Så skyddar du dig mot skimming
• Titta alltid noga på bankomaten innan du använder den. Sitter någon del löst eller snett? Ser något konstigt eller annorlunda ut- använd inte bankomaten.
• Känn och dra runt kortintaget.
• Känn och dra i bankomatens ”tak”.
• Håll handen för när du knappar in koden. Om bankomaten är kapad sitter nämligen en kamera i taket som din kod. Om inte bedragarna kommer åt din kod kan de inte tömma ditt bankkonto.

Så skyddar du dig mot nätbedragare:

• Betala aldrig i förskott till säljare som du inte känner.
• Skicka aldrig varan innan du fått betalt. Använd internetgirot.se istället.
• Begär orginalkvitto och skriv köpekontakt.
• Lämna inte ut bankkonto eller kreditkortsnummer till folk du inte känner.
• Möt aldrig säljaren på okänd plats med kontanter. Gör istället upp affären på en bank eller använd postväxel om det gäller stora belopp.

• Om motparten stressar dig att genomföra affären.
• Tipsen kommer från Blocket.se där det även finns fler tips om hur du skyddar dig på nätet.

Andra sätt att bli lurad på internet. Liten ordlista:

Phishing innebär att bedragaren skickar ut mail som ser ut att komma från seriösa företag eller organisationer till privatpersoner. Personerna uppmanas att skicka in privata uppgifter, så som kontouppgifer och personnummer, för uppdatering. Sedan utnyttjar bedragaren de personliga uppgifterna.

Så kallad Pharming är när någon hackar en redan existerande server som exempelvis www.nordea.se och skickar kunderna vidre till en annan sida, som ser precis likadan ut. Den intet ont anande kunden märker ingenting och knappar som vanligt in sina privata bankuppgifter som bedragaren lägger beslag på.

Stavfelsockupanter lever på att användare skriver in fel address till den server som de vill använda. Exempelvis att en kund som vill handla på blocket.se skriver bloket.se istället. Den felaktiga, som ser likdan ut som orginalet, bedrivs av bedragaren istället. På så sätt får denne tillgång till användarens personliga uppgifter.

Bedrägerier på annonssidor på internet blir allt vanligare i Sverige. Bedrägerierna går ofta till så att oseriösa bedragare sätter ut ”falska” annonser på varor som inte existerar. På vare sig annonssajter eller på olika aktionssajter kontrolleras vare sig annonserna eller säljaren innan de publiceras.

Om någon har använt ditt kontokortsnummer och beställt varor, kontakta genast din bank och meddela att du inte godkänt betalningen. Begär också att få tillbaka den summa som dragits från ditt konto. Banken kommer att starta en utredning. Det är alltid säljföretaget som är skyldigt att bevisa att den ”riktiga” kortinnehavaren godkänt betalningen.

Om någon obehörig tagit ut pengar från ditt konto ska du omedelbart kontakta din bank och spärra kortet. Sedan gör du en reklamation till banken som utreder saken.