Svartenbrandt – Sveriges farligaste brottsling

Lars-Inge Svartenbrandt har suttit närmare 40 av sina 63 år i fängelse. Han har under decennier klassats som en av Sveriges farligaste brottslingar. Hans liv kan bara sägas vara ett mysterium, fyllt av grova brott. Här kan ni läsa om dem.

Första gången som Lars-Inge Svartenbrandt hamnade på anstalt var 1959, han var då 14 år gammal. Tre år senare fick han sitt första fängelsestraff, men efter bara några veckor lyckades han rymma.

På rymmen levde han sitt liv som laglös och gjorde nya inbrott varje natt. Mestadels bröt han sig in i sommarstugor och bensinstationer, och under sin flykt från polisen stal han flertalet bilar.

1969 gjorde han sitt första väpnade bankrån och han dömdes för det till fyra års fängelse. Med tanke på sin bakgrund klassades Svartenbrandt som mycket farlig och han placerades på en specialinredd säkerhetsavdelning på Kumlabunkern.

I augusti 1972 lyckades han gömma sig i ett kastrullskåp på säkerhetsavdelningen. Vakterna märkte inte att han saknades när de låste in de andra fångarna för natten. Efter några timmar kröp Svartenbrandt ut från sitt skåp och lyckades låsa upp sina kamraters celldörrar med hjälp av förfalskade nycklar. Detta ledde till att 15 av landets farligaste brottslingar lyckades rymma.

Svartenbrandt lyckades gripas en vecka senare av polis i Lindesberg. Under de kommande 20 åren var han fri i sammanlagt ett halvår.

I oktober 1979 blev Svartenbrandt beviljad en permission från Hallanstalten för att besöka en läkare i Uppsala. Men han åkte varken dit eller kom tillbaka till Hall.

Istället så fritog han några veckor senare sin kamrat Benny Lilja. Lilja hade tillsammans med andra fångar åkt till badhuset i Södertälje. Utanför badhuset väntade Svartenbrandt i en svart Jaguar och Lilja slängde sig in i bilen och de två körde iväg.

Svartenbrandt och Lilja skiljdes åt den 22 november 1979 då Svartenbrandt skulle hjälpa en annan vän att driva in pengar från en narkotikahandlare. De två begav sig till en lägenhet på Kungsgatan i Stockholm där två män befann sig. Svartenbrandts kamrat sköt ihjäl båda två, själv högg han ned en av dem med en jaktkniv.

Sju år senare erkände han sin del i morden. Hans kamrat var dock död och det har alltid varit oklart hur stor del Svartenbrandt egentligen hade i dådet.

Dagen efter morden träffades Svartenbrandt och Lilja igen och tillsammans rusade de in på en postkontor på Döbelnsgatan i Stockholm. Över deras ansikten hade de gummimasker föreställande Elivs Presley och John Travolta och i händerna bar de automatkarbiner.

I flykten från rånet sköt de 19 skott rakt in i en polisbil från Östermalmspolisen. I bilen befann sig polismännen Christer Backman, Gunnar Andersson och Dick Gunnelöf som samtliga skottskadades. Värst drabbades Gunnar Andersson som träffades av sju skott och läkare beskrev det som ”en otrolig tur att han överlevde”.

I sin flykt tog rånarna även sju personer som gisslan men de släpptes efter några timmar. Svartenbrandt och Lilja lyckades ta sig till Göteborg men polisen spårade upp deras gömställe och mitt i natten sprutades tårgas in i lägenheten och de båda gav upp.

Svartenbrandt dömdes till tolv års fängelse för mordförsök, grovt rån och olaga frihetsberövande. Under sitt straff gjorde han flera misslyckade rymningsförsök. 1982 högg han ner en fångvaktare med ett skarpslipat tandborstskaft. 1983 försökte hans dåvarande hustru frita honom. Samma år flyttades han till Säters fasta paviljong i Dalarna.

I maj 1986 fick han en permission för att besöka sin mor. Istället stal han en bil och åkte till Uppsala där han rånade ett postkontor.

Några år senare flyttades Svartenbrandt till regionenheten vid Säters sjukhus. Där fick han en egen lägenhet och möjlighet att röra sig fritt, något som han utnyttjade.

Före midnatt fredagen den 2 mars 1990 rusade han in på en bensinstation utanför Borlänge. Under pistolhot tvingade han föreståndaren att tömma dagskassan på 4 000 kronor. Sedan tvingade han en kund som fanns på macken att hjälpa honom fly. Pistolen hade han stulit vid ett inbrott hos en yrkesmilitär i Falun, då han även kommit över en automatkarbin, två rökgranater, två skarpa handgranater och stora mängder ammunition.

Under samma månad höll han även sin nya flickvän fången i sin lägenhet på sjukhuset. Han lyckades hålla henne där under sex dygn utan att läkarna märkte någonting. Den 22 mars greps han under en permission och erkände samtliga brott.

I juni 1992 släpptes han på nytt och var en fri man. Han hade nu bytt namn till Lars Ferm. Två dagar senare rånade han Handelsbanken på S:t Eriksplan i Stockholm. Iklädd lösmustasch och peruk och beväpnad med pistol kom han över knappt 100 000 kronor och cyklade iväg från banken. Några timmar senare greps han i en park bakom Karlbergs slott där han låg och gömde sig i en buske.

Som förklaring till bankrånet sa han att han hade blivit lovad av en kompis att få låna 18 000 kronor, men denne backade ur. Då var han tvungen att råna en bank så han skulle ha råd att kunna starta sitt nya liv och arbeta som stenhuggare. Han dömdes till fyra års fängelse för bankrånet.

Efter att han släppts sa han sig vara en fri man och han hade även blivit kristen. Han släppte en bok om sitt liv innanför och utanför murarna, och han satte även upp en stand up show som han själv spelade i. Men den 11 januari 1996 var det dags igen. Ett postkontor i Linköping rånades och misstankarna riktades snabbt mot Svartenbrandt efter att en kassörska känt igen honom trots maskering. En stor jakt efter honom inleddes men Svartenbrandt lyckades ändå ta sig till Kanarieöarna. Från Kanarieöarna erkände han dock att det var han som rånat postkontoret och han kunde senare gripas där och fick sitta fängslad i Spanien fram till i maj.

Han dömdes till fängelse i fyra år och sex månader för postrånet.

I februari 1999 var Svartenbrandt återigen en fri man. Men det dröjde inte länge innan hans namn dök upp i media igen. Morgonen den 8 juni skulle tre polismän undersöka en misstänkt bilstöld vid Universitetssjukhuset i Linköping. De besköts då med flera skott och en av poliserna träffades i axeln. Misstankarna riktades snabbt mot Svartenbrandt som senare häktades misstänkt för mordförsök. I samma veva blev han även misstänkt för ett bankrån i Helsingborg den 6 maj. Han friades dock från dessa anklagelser men dömdes däremot för andra brott till ett sex månaders fängelsestraff.

Strax efter sitt frisläppande blev han gripen på nytt, i januari 2001. Denna gång för misshandel av sin 33-åriga exhustru samt deras 10-åriga dotter. Han dömdes denna gång till ett års fängelse.

I oktober 2002 var Svartenbrandt ännu en gång jagad för väpnat rån. Denna gång hade han tillsammans med en kumpan slagit till mot Systembolaget i Söderhamn. Efter rånet tog de även en kvinna i gisslan och körde iväg i hennes bil. Han dömdes till sju års fängelse för grovt rån, olaga frihetsberövande, misshandel och stöld.

Han muckade senast i oktober 2007 och han talade då återigen om gud och att han tog avstånd från sitt gamla liv. Men i augusti 2008 greps han på nytt under ett pågående inbrott i en sommarstuga. Svartenbrandt släpptes på fri fot i väntan på åtal.

Källa: Expressen, DN, TT