Polisen för en hård kamp mot den organiserade brottsligheten

Den organiserade brottsligheten sprider sig i landet, gängen blir allt fler och medlemmarna blir allt yngre. Att arbeta mot den organiserade brottligheten är ett tufft arbete. Men polisen har strategier för hur man ska lösa problemet.

Idag är det inte bara mc-gängen som kan förknippas med den organiserade brottsligheten. Det finns idag flera gäng som bildats efter etnicitet och bostadsområde. Framförallt har grupper med en tydlig etnisk bakgrund klivit fram på ett annat sätt än tidigare. Under den senaste tiden har det exempelvis kommit nya gäng med pojkar som ursprungligen kommer från mellanöstern som grupperar sig i Sverige. Och medlemmarna i gängen blir allt yngre.

- Rekryteringen har gått ner i en yngre generation. I grupperingar med en förortsstämpel är det ofta unga pojkar som vill vara med, säger Thord Modin på Rikskriminalpolisen.

Enligt Thord så fungerar inte den organiserade brottsligheten alltid som vissa tror. Han menar att medlemmar från olika grupperingar samarbetar med varandra.

- Man kan göra brott med medlemmar av andra grupper, men man tillhör sin grupp, säger han.

Den organiserade brottsligheten ökar och ser annorllunda ut än tidigare. Man organiserar sig i olika grupper och ser brott som något man kan ägna sig åt. Man tycker att det är legitimt. En annan trend som polisen tycker är oroande är att den har gått in i näringslivet. Det finns en tendens till ett samröre mellan personer i näringslivet och den organiserade brottsligheten.

Något man ser idag är även samarbetet mellan de olika grupperingarna. Kriminella grupperingar med serbiskt, bosniskt eller albanskt ursprung samarbetar här i Sverige i en betydligt större utsträckning än vad de skulle göra på Balkan.

- Nu är det pengar som gäller. Kan man tjäna pengar på att samarbeta så gör man det, säger Thord.

Även om många av grupperingarna samarbetar så oroas polisen av att det allt oftare uppstår konflikter mellan dem. Sedan mitten av nittiotalet har konflikterna mellan olika kriminella grupperingar avlöst varandra. Ibland är det konflikter mellan hela gäng, och ibland handlar det om konflikter mellan enskilda personer inom de olika grupperingarna. Polisen ser det här som ett stort problem eftersom personerna ofta använder våld för att markera sin position. Detta är något som även kan, och har, drabbat allmänheten.

Hur bildas då dessa gäng och vilka personer är det som går med i dem? Man talar ibland om att det finns många unga män som känner sig utanför samhället och som därför söker sig till grupperingar. I dessa grupper, eller gäng, är brottslgheten bara en del- det handlar också om identitet och samhörighet.

- Det tycks vara statushöjande och därför är det oroande när väldigt unga pojkar dras till den miljön. Därför kommer vi fortsättningsvis arbeta mycket med brottsförebyggande, säger Thord.

Gängen bildas också ofta i och med fängelsevistelser där de som sitter inne sluter sig till någon gruppering. Sen finns det också en generation med ungdomskriminella som efter en tid etablerar sig, eller accepteras, av den inre kärnan i något gäng.

- Tyvärr har det blivit så att gängbildning har blivit något annat idag, det har blivit mer accepterat att vara kriminell nu i en större utsträckning. Idag skyltar man med sin kriminalitet, det gjorde man inte för tjugo år sedan, säger Thord.

Den svenska polisen ska nu tillsammans med underrättelsetjänsten göra ett försök att kartlägga den organiserade brottsligheten. Man ska även samarbeta med andra länder som har gemensamma intressen.

- Den organiserade brottsligheten har ju inga gränser utan man jobbar ofta över flera länder, säger Thord.

Idag har polisen ett antal nationella targets inom grupperingar som man följer noga. I Sverige är det en ganska ny trend. Man väntar inte på att ett brott ska ske, utan man bevakar en person som man vet har en roll i den organiserade brottsligheten, sedan tar man dem oavsett vilket brott som de begår.

Polisens satsning mot de kriminella gängen senaste åren har ändå visat sig ge resultat. Det finns gäng som blivit kraftigt desarmerade tack vare polisens hårda arbete. Närmare 50 procent av mc-gänget Bandidos medlemmar sitter för närvarande i fängelse.