Alcatrazlistan namnger Sveriges mest kriminella

De 100 mest aktiva kriminella personerna i Sverige finns samlade på en lista: den så kallade Alcatrazlistan eller targetlistan. Namnen på listan är inte offentliga men många av de listade personerna återfinns inom den grova organiserade brottsligheten.
 

Operativa rådet, polisens särskilda organisation mot grov och organiserad brottslighet, startade under sommaren 2006 projekt Alcatraz under ledning av rikskriminalchefen. Rådet består av representanter för Sveriges polismyndigheter: Säkerhetspolisen, Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Tullverket. Listan, vars namn refererar till det ökända fängelset i San Fransisco, är en del av projektet.

120 miljoner kronor satsades för att man i mars 2008 skulle ha nått målet att ha gripit så många som möjligt av de 100 personer som fanns namngivna som ”national targets” på listan. Enligt boken Svensk Maffia var hälften av pengarna förbrukade efter bara några månader och resultaten var då inte övertygande.

Samtidigt konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) i en utvärdering av projektet att det har varit framgångsrikt, men att flera av de satsningar som pengarna gått till skulle ha genomförts även utan de extra ekonomiska medlen.

- Det kan stämma, men inte vid den tidpunkten och inte i den omfattningen. Både aktionsgrupperna och pengarna har gett ett större samförstånd mellan polismyndigheterna och på så sätt har effekterna blivit större, säger nuvarande rikspolischefen Bengt Svensson till Brå:s tidskrift Apropå.

Rättegångar har hållits mot medlemmar från några av Sveriges mest brottsaktiva grupperingar, narkotika och vapen har tagits i beslag. Bland annat ska några av de inblandade i ett stort narkotikabeslag på 80 kilo amfetamin i södra Stockholm i januari i år ha funnits med på listan.

Man har även kunnat investera i ett underrättelsesystem och genomfört utbildningar om hur man ska kunna bekämpa grov och organiserad brottslighet.

När Alcatrazlistan sammanställdes bestod den till mer än hälften av medlemmar i kriminella mc-gäng. Enligt Brå:s utvärdering av projektet fanns det då en viss risk för att andra typer av organiserad brottslighet utelämnades.

– Naturligtvis är det viktigt att polisen bekämpar brottsligheten bland mc-gängen. Men man får inte heller ge dem för stort fokus på bekostnad av andra delar av den organiserade brottsligheten. Bland annat saknas projekt om både alkoholsmuggling och häleri, säger Malin Mälarstig som är utredare på Brå i rapporten.

Men eftersom vissa namn tas bort när de döms till långa straff förändras listan ständigt och i dag ska listan främst innehålla namn på personer som ägnar sig åt omfattande ekonomisk brottslighet.