Microstasi

Tänk dig att du sitter hemma i lugn och ro. Tittar på TV i den soffa du köpte på Ikea för fem år sedan.

Plötsligt ringer det på dörren. Utanför står två män som visar sig komma från just Ikea.

De undrar om du har kvittot kvar. Vilket du naturligtvis inte har.

”Så du kan alltså inte verifiera om du köpt soffan av oss? Eller om den helt enkelt är stöldgods?”, frågar de med ett smil.

Nej. Det är klart att du inte kan fem år senare.

”Synd”, säger männen, tar din soffa och bär den med sig när de går.

Det skulle ju aldrig kunna hända, eller hur? Det skulle ju strida mot allt vad rättsmedvetande heter.

Faktum är att det hände mig.

Men det var inte Ikea. Det var Microsoft.

Jag köpte min dator för massor med år sedan. Jag har under årens lopp uppgraderat den, ökat på minnet och köpt olika program.

Häromdagen får jag ett meddelande på skärmen.

”Du måste kunna verifiera att ditt exemplar av Windows är äkta. Du har tre dagar på dig. Sen stänger vi ner programmet”.

Och så ska jag knappa in programmets verifikationsnummer på en miljon siffror jag fick för flera år sen. Vem f-n sparar sådant?

Jag sitter alltså i mitt eget hem. Blir av ett internationellt bolag anklagad för att köra piratprogram och bevisbördan är min.

Hade jag mördat någon hade jag haft större rättigheter.

Jag kollade almanackan. Det var faktiskt 2011. Men det kändes som 1984.

Ps. Bilden på loggan har jag snott på nätet. Antagligen blir jag åtalad.