Att niga.

När jag har tråkigt på jobbet brukar jag surfa in på Magdalena Ribbings etikettsspalt på DN.se.

Det är inte Magdalenas svar som roar mig, de är ofta mycket kloka. Nej, det är kommentarerna som kan förgylla en hel dag.

Nu är det Magdalenas åsikt att vuxna kvinnor inte niger som skapat trauma hos läsarna. Gå in och läs.

Själv har jag inte lärt mina flickor att niga. Det är ett förlegat oskick från en tid när vissa människor var värda mer än andra, och de ankom på de andra att veta och tvingas markera sin plats.

Ett fast handtag och en nick är jämlikt, respektfullt och tillräckligt.

Jag tycker också mycket illa om att bli niad. Det där begravde vi på sjuttiotalet och det finns ingen anledning att gräva upp det igen.

Historiskt har niandet heller ingen förankring. På 1500-talet sa man du. Till och med till kungen.