Min alskade, gudomligt begavade lilla flicka, Erika
Karaste vanner:
Jag vill borja med att som alltid tacka alla ni underbara manniskor, bade gamla och nya vanner som kommenterar sa fint pa facebook, pa min likepage och pa min blogg. Vilka otroligt fantastiska manniskor ni ar och jag upplever det manga ganger som om jag kanner er battre an vad jag gor och att vi har varit vanner langre och traffats personligen. Det verkar som ni verkligen har forstatt mig och speciellt vad jag gor vad galler Erikas talang. Att kunna sjunga sa vackert och kristallklart som Erika gor ar ju en gudagava och att forneka henne att komma fram som sangerska skulle vara att gora henne en otjanst. ERIKA VILL VERKLIGEN SJUNGA OCH SPELA TEATER, det ar DET hon vill. Jag kanner mitt barn mycket battre an vad ni, som har kritiserat mig gor, ni som bara ser henne nagra minuter pa tv.
Jag alskar musik och jag alskar att sjunga. Daremot har aldrig haft nagra som helst ambitioner att bli professionell sangerska trots att jag har sangrost och att jag upptratt och sjungit i en showgrupp i Japan.
Jag vagar saga att jag ar tillrackligt musikalisk for att hjalpa Erika pa det har stadiet och vi har SAAAAA roligt tillsammans. Jag har ju agnat hela min tid at mitt barn sedan hon foddes och jag vill fraga er mammor som har verkat ha sa latt att saga - Stackars Erika, stackars flicka osv. Hur manga av er har agnat all er tid at era barn? Har ni kanske pa ert samvete att ni har lamnat de STACKARS barnen ENSAMMA med "framlingar" for att grata efter mamma?... Jag forstar att manga mammor maste arbeta for att klara forsorjningen och jag ser absolut inte ned pa det. Men det finns mammor som satter sina barn i andra hand och forsummar dem. Sa man maste nog se over sitt eget hus innan man kastar sten pa nagon annan. Alla manniskor med nagon intelligens forstar val att vi gor TV har och att the "show must go on" om det bara ar mojligt. Jag vet mitt barns granser mer an ni som kritiserar gor, Erika var mest orolig for att hennes rost inte skulle bara sa alla fick se det pa tv, det ar val inte sa svart att forsta.
Ikvall har vi sjungit oavbrutet och vi har skrattat och haft sa roligt i atskilliga timmar och Erika lyser som en sol da hon lar in en ny melodi och far den att lata ratt. Michael Jackson's "Ben", passar hennes tonlage och jag kan stolt saga att hennes rost mognat alldeles otroligt bara sedan i varas. "Summertime" (fran musikalen "Porgy and Bess") som hon var osaker pa tidigare sitter nu alldeles perfekt. Hon ar sa DUKTIG!
Jag tror pa Bibeln och pa Skapelseberattelsen och att Edens lustgard lag mellan de tva floderna Eufrat och Tigris i Mesopotamien. Det var dar som den forsta kanda konstformen agde rum, dansen. Och efter den, vad hande? Jo, precis som i skapandet av andra konstformer som skadespeleri, maleri och sang - de fick KRITIK. I alla fall da konsten utovas far konsten kritik... och manniskorna som utovar den far kritik.
Fragan ar bara hur man tar kritiken. Nar det galler mig sjalv ar det latt, mycket gar in i ena orat och ut ur det andra, jag bryr mig helt enkelt inte. Nar det galler mitt barn sa bryr jag mig i allra hogsta grad. Jag ar hennes beskyddare och star bakom henne i allt hon vill gora. Jag kan bara tacka Gud att hon inte ar intresserad av nagon farlig sport dar hon kan bryta bade armar och ben eller rent ut sagt sla ihjal sig. Nu forstar jag min mammas radsla sa mycket battre eftersom jag som barn gick igenom en mycket intensiv hastalder. Mina foraldrar och jag akte ofta pa ridlager och min mor sydde vojlokar (tacken under sadeln) till Stettins stall utanfor Katrineholm for att jag skulle fa rida gratis.
Jag minns inte nagot som mina foraldrar INTE lat mig gora som barn, de fanns alltid dar bakom mig och stottade mig i allt jag ville gora. Jag gor nu samma sak for Erika. Jag star bakom det hon VILL gora.
Jag har fatt en del hatmejl, speciellt pa min likepage och jag kande att jag maste ta bort dessa manniskor som verkar ALSKA att HATA. Jag fragade mina vanner pa Facebook vad jag skulle gora med manniskor som kom med spydiga kommentarer och en massa kritik och jag fick massor av svar och de var intressant att lasa. Tack ska ni ha. Nu har jag bestamt mig, eftersom jag anvander Facebook som min officiella sida kommer jag inte att ta bort de som kritiserar, bara det inte ar rent krankande, okontrollerade hattexter. Det kan jag klara mig utan.
Det var mycket olyckligt att Erika akte pa en langvarig forkylning precis under tvinspelningen, jag hade ju kritiserats tidigare i tvserien Svenska New York fruar for att jag forde fram Erikas konstnarliga talang. Och nu var jag beredd pa hardare kritik eftersom hon var sjuk men anda sjong. I det kommande programmen som handlar om Erika kanske jag far annu mer kritik eftersom hon fortfarande ar sjuk vilket jag hoppas kommer tydligt fram. Och eftersom viskningarna pa toaletten klipps in sa vill jag varna er for att inte bli for upprorda och doma mig nar jag sager at henne att hon ska LE och att hon ska se glad ut... En sak som jag maste forklara for manga mammor som opponerat sig och inte bara ni mammor utan for alla. - Erika har gatt igenom en svar period i sin kristna privatskola dar hon blir mobbad och det har haft som foljd att hon blivit ledsnare over huvudtaget. Jag har sagt det flera ganger fran allra forsta borjan i programserien men det har alltid klippts bort. Det gar val inte att fa rum med allt i programmet, darfor ar bloggen som tv3 har gett mig sa vardefull. Jag har nu kontaktat en psykolog som sager att utfrysning, mobbning i alla former far absolut inte forekomma i skolorna och om inte rektorn i skolan gor nagot at det omedelbart sa kommer han som yrkesman att folja med mig under mina manga moten som jag redan haft. Erika ar ett mycket snallt och kansligt barn som samtidigt ar ovanligt vacker och begavad. Det ar svart for henne att forsta hur elaka manniskor kan vara. Svartsjuka, avundsjuka, jag vet inte. Men faktum kvarstar, hon blir mobbad.
Jag vill ge er tva exempel pa hur tva mammor och deras barn i skolan har agerat. En elev skulle ha en fodelsedagsfest pa American Girl och alla flickorna i klassen var bjudna, alla UTOM Erika. Jag sa till min granne som har en flicka som Erika leker mycket med efter skolan. - Kan det vara mojligt att alla ar bjudna utom Erika, hon kunde inte tro det. Jag ringde upp mamman sjalv och fragade och hon bad sa mycket om ursakt och sa att hon kunde bara bjuda 12 flickor dar gick gransen (hon valde att ta tva andra flickor fran en annan klass istallet for Erika). Hon verkade utom sig av upprordhet (hade kanske aldrig tankt att jag lugnt skulle ringa och fraga henne) och foreslog att hon skulle ordna ytterligare en fest for bara Erika och hennes flicka pa American Girl. Hon sa att hon skulle ringa mig inom tva veckor och ge ett datum. Hon ringde aldrig...
En annan mamma kom nyligen fram till oss efter skolan och var hur trevlig som helst och ville bjuda hem oss till deras hem. Vi accepterade, men det blev forhinder sa Erika blev sjalv bjuden att komma till huset idag dar barnflickan var med nagra andra flickor. En utav mammorna ringde mig pa eftermiddagen och ursaktade sig sa mycket eftersom hon hade fatt uppgiften att ringa och saga att flickan i huset hade angrat sig och att Erika inte var valkommen. Mamman som forst hade bjudit bade Erika och mig lat det ske.
Jag kommer aldrig i hela mitt liv att forsta hur manniskor ar skapta som kan upptrada pa det har viset och skada och sara ett litet barn. Kan ni?
Jag ser fram emot mandagens program en timme efter att ni har sett det.
Sa mina kara vanner, tills vi ses i rutan onskar jag er allt gott, God Bless you.
Varmaste halsningar:
Gunilla
Onsdag, februari 15, 2012 - 14:58
Mina i sarklass mest speciella, hogaktade och alskade vanner,
Mina allra mest bedarande, fantastiska, lojala och alskade vanner;
Jag och mamma har haft en tuff dag idag och jag kommer inte skriva sa mycket darfor jag ar helt slut. Jag tror dock att med Guds hjalp sa kommer mamma ur den har krisen helbragda.
